Kontorsetikett

Jag skrev tidigare om att bygga runkbod på kontor. Det var dumt gjort. Väldigt dumt. Detta blev jag uppmärksammad på ur den jag gått igenom den ansenliga brevskörd jag fått dagen efter att inlägget publicerats. "Bästa A, jag höll på att sätta morgonkaffet i vrångstrupen när jag läste ditt inlägg om 'runkboden'.." skrev en anonym avsändare (poststämplat på Fårö). En annan skrev: "..hur hade du tänkt att man skulle få med sig virket in. På mitt kontor har vi en väldigt liten hiss (längre bitar får ej plats) och jag skulle förlora det anseende jag byggt upp om jag använde trapporna". "Kan du inte bara dö? Högaktningsfull Anonym" skrev en tredje. 

Hur som helst: Jag tackar ödmjukast för alla dessa brev som dessutom gett mig inspiration till ett nytt inlägg. Många är nämligen de som nu efter semestern känner sig oroade när de ska tillbaka till sina kontor. Vad är ok? Vad är inte ok? Jag har därför sammanställt en lista på situationer, helt baserad på egna erfarenheter, där jag tror många kan hjälp med lite råd om hur man ska agera.  

1. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker att den där tråkiga och enormt svårtpratade kollegan redan står där. Ingen annan syns i närheten.

- Att vända och gå för att undvika den enormt styltiga dialog du känner dig tvungen att dra igång om du väl stannar är inget bra alternativ. Det får dig att framstå som i bästa fall konstig och i värsta fall sårar du torrbollen ordentligt. Att öppna med något torrt, tråkigt, standardmässigt som "Varmt det var igår.." eller "Varför måste man gå på så mycket möten?"  Du dör sakta inombords.

2. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker det där två som du vet är otrogna mot sin respektive står bredvid maskinen och ser kärvänliga och kuttriga ut.

- Här är det viktigt att försöka agera naturligt. Men var ändå tydlig med att du uppfattat situationen, det vill säga att du liksom alla andra kollegor vet om deras förhållande. "Hej, ni som brukar knulla i arkivrummet, när var nästa avdelningsmöte". "Jag brukar ta mjölk i kaffet, mjölk som inte ska förväxlas med det du med jämna mellanrum sprutar in i Maries buk. Bara vanlig mjölk alltså. Vilket väder vi fått förresten.."

3. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker att den är borta.

- Släng dig på golvet där kaffemaskinen står "Här ska den stå. HÄR HÄR HÄR!!" Förstärk gärna orden med ett yvigt kroppsspråk. Engagemang och passion på jobbet uppskattas.

4. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker att den brinner. 

- Släck den INTE. Låtsas istället inte om att den brinner. Att brusa upp inför en ovan situation är ett tecken på svaghet. Prata om vädret istället.

5. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker att den börjar bölja och se halvt genomskinlig ut. 

- Antagligen hallucinerar du. Men gör du inte det är risken att kollegorna tycker du är konstig som inte kommenterar den märkliga situationen. Säg något i stil med: "Det här var en märklig situation som jag inte varit med om tidigare". Antagligen beror det dock på ditt drogintag, vilket kan vara läge att ta upp om du får dåligt gensvar på första frasen. "Konstigt att man kan se väggen genom kaffemaskinen idag. Eller så är det jag som bara hallucinerar på grund av allt E jag satt i mig för att dämpa  all tristess och meningslöshet jag känner i mitt liv."

5. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg att rummet är borta och du är påväg in i din toalett hemma. Du är naken. Lägenhetens väggar är täckt av bibelcitat och pentagram. Glöm kaffet och låtasas som ingenting. Du har inget jobb, du är knarkare eller galning och antagligen både ock. 

-Du har inget jobb och behöver således inte känna till kontorsetiketten.

6. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg. Du har runkat (kanske i din bod) precis innan. 

- Nämn inget om det för kollegorna som är samlade i kafferummet. Det där med självtillfredsställelse är nämligen lite tabu att tala om på fikarum i vårt land.

Sagan om bodens återkomst

Du sitter där på ditt kontor då den där heta praktikanten kommer in tar uppmärksamheten från ditt extremt tråkiga arbete? Kanske är hon chefens dotter och är på tok för ung för dig. Frustrationen över den vetskapen kan lätt botas som nog vet med egen handkraft. Men vart? Kanske är du den prydliga typen som inte föredrar att helt öppet 'dra en Tarzan' mitt bland alla kollegor. Lösningen kan då vara en klassisk svensk runkbod.

Kanske minns ni den från tiden då ni sommarjobbade på det lokala bruket? Den där boden som de där som jobbade som längst i från tjänstemännens kontroll av någon anledning hade i besittning. Det var alltid oklart vad det officiella syftet med boden var. Kanske var den inte ens sanktionerad från bruksledningen. Men alla som varit inne i en sådan bod vet exakt vad den användes till: Boden där Lim-Alf tillbringade stora delar av sin arbetstid idkandes självstimulans. Frågan man då lätt kan ställa sig när man med viss avsmak med också nostalgi minns dessa små fristående byggnader i undanskymt läge är, varför har inte jag inte en runkbod att gå till nu? Men varför inte vända på frågan: Varför har du INTE det? Svaret på det är enkelt: Du är feg och initiativlös. För vill du något finns det bara ett ordspråk som gäller: Själv är bäste dräng (ett ordspråk som också berör väl med bodens användningsområde). Det finns dock några små saker som man bör känna till:

Byggplats: Så nära din ordinarie arbetsplats som möjligt. Varför gå långt för att runka om du inte behöver? 

Material: Trä. Levande, enkelt och flexibelt material att bygga i. Glöm inte verktyg som såg, hammare, och kanske hyvel och slip för komfort och estetik. 

Byggtid: Nattetid är ju såklart det bästa med tanke på att man då får jobba rätt ostört, i synnerhet om vaktronder inte tillhör säkerhetsrutinerna på ditt kontor. På vissa kontor har man dock inte möjlighet att vistas på kontoret under dygnets alla timmar och då får man vara lite mer kreativ. Lunchen kan då vara ett tillfälle man kan hinna med en hel del. Om man skyller på 'långlunch på stan' är din färdiga bod inte många luncher bort. Men även att bygga när som under arbetsdagen går bra. Svara bara undvikande och slingra dig så mycket som möjligt när/om kollegor lägger sina näsor i blöt. För att undvika att skapa onödig irritation är att såga och spika med små bokstäver att rekommendera. Folk försöker arbeta (till skillnad från dig med sitt ordinarie jobb).  

Passar lika bra i kopieringsrummet som ute i skogen(?)

Till sist: Underskatta inte heller överraskningsmomentet i att göra något så uppåt väggarna konstigt. Därför kan du räkna med att få ha din bod ifred under ganska lång tid innan det börjar knorras på allvar (då menar jag inte knorrandet från bodens väggar du som du sagt till kollegorna gått i väg för 'ett ärende', utan det från missunnsamma kollegor). Jobbar du dessutom på någon slags kreativ byrå av något slag lär retroaspekten av hela projektet göra att dina kollegor snart vill ha sina egna runkbodar. Den arabiska våren 2011 minns vi alla. Frågan är om 2014 blir runkbodens år?

Med piskan i samtiden

"Under den arabiska våren 2011 kunde jag inte slita mig från CNN, det var något med bilderna, glädjen hos folket efter störtandet av en tyrann, misären, våldet och framför allt känslan av att vara mitt i ett världshistoriskt ögonblick, om än via tv.."

Inte oväntat består Hans (eller hans) hem av en oproptionerligt stor andel rottingmöbler. Men det är ändå ett ganska ljust hus även om den där "ljust och fräscht"-känslan inte riktigt någon gång infinner sig. Kanske på grund av att det är i Hans Scheikes hem, i soffan på nedervåningen i tvåplansvillan som Rundaord förskansat sig.

Kaffet Hans bjuder på är gott, varken mer eller mindre

Från början går intervjun trevande. Det är ju ändå den ökända ledaren för "Pisksekten" som huserade som värst i på 80-talet som har oss över på fika. Det blir mycket tystnad med porslins-klirr och moraklock-tick innan vi böjar kännas oss säkrare på Hans. Detsamma gäller nog även Hans om oss.

Snart börjar vi prata nutid, framtida val och situationen i mellanösten. "Min piska skulle verkligen gjort nytta där.." menar Hans självironskt och vi skrattar hjärtligt framför allt av lättnad att den heta gröten har berörts utan att vi behövt bränna oss, men även på grund av en lätt koffeinberusning av det starka kaffet.

"Sture Bergvall har ju börjat twittra det lilla livets vackra stunder och nyckfullhet. En fågel som kvittrar på morgonen, nejlikan som slår ut i blom, att piska på en förledd 17-årig tjej hårt i vulvan så man nästan får blodstänk på skägget.."

Vår nästa fråga handlar om oväntat om allsvenskan. Den stora planschen på Guldfågeln Arena gör det omöjligt att inte beröra ämnet. "Får vi bara hem Elm är kan vi definitivt nå en Europaplats" menar Hans som lite oväntat, som alla vid det här laget förstått Kalmar-fan. Undertecknad utbrister, lite obetänksamt, i det rus jag drabbas i och med vetskapen om att Hans är fotbollsintresserad: "Fast de chanserna minskades väl rejält när ni fick pisk av Mjällby borta i söndags?"

Guldfågeln Arena, "Smålands pärla" enligt Hans

Ja, jag använde P-ordet i det allra heligaste av det Scheikiska hemmet; framför Guldfågeln Arena-planschen, mitt framför ögonen på Hans vars nyss nämnda svartnar betydligt när ordet nämns. Han håller visserligen god min men jag märker, inte bara på ryckningarna i mungipan, utan även hur han svarar på frågorna att Hans inte längre vill ha mig där. Om någon svarar "Bög" på frågan "Beatles eller Rolling Stones?" behöver vederbörande inte ha en journalisthögskoleexamen för att inse att den utfrågade inte längre vill befinna sig i intervjusituationen.

Ytterligare ett hemmareportage spolierat på en ogenomtänkt formulering..
//en nu moloken Atzarzidill