Kontorsetikett

Jag skrev tidigare om att bygga runkbod på kontor. Det var dumt gjort. Väldigt dumt. Detta blev jag uppmärksammad på ur den jag gått igenom den ansenliga brevskörd jag fått dagen efter att inlägget publicerats. "Bästa A, jag höll på att sätta morgonkaffet i vrångstrupen när jag läste ditt inlägg om 'runkboden'.." skrev en anonym avsändare (poststämplat på Fårö). En annan skrev: "..hur hade du tänkt att man skulle få med sig virket in. På mitt kontor har vi en väldigt liten hiss (längre bitar får ej plats) och jag skulle förlora det anseende jag byggt upp om jag använde trapporna". "Kan du inte bara dö? Högaktningsfull Anonym" skrev en tredje. 

Hur som helst: Jag tackar ödmjukast för alla dessa brev som dessutom gett mig inspiration till ett nytt inlägg. Många är nämligen de som nu efter semestern känner sig oroade när de ska tillbaka till sina kontor. Vad är ok? Vad är inte ok? Jag har därför sammanställt en lista på situationer, helt baserad på egna erfarenheter, där jag tror många kan hjälp med lite råd om hur man ska agera.  

1. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker att den där tråkiga och enormt svårtpratade kollegan redan står där. Ingen annan syns i närheten.

- Att vända och gå för att undvika den enormt styltiga dialog du känner dig tvungen att dra igång om du väl stannar är inget bra alternativ. Det får dig att framstå som i bästa fall konstig och i värsta fall sårar du torrbollen ordentligt. Att öppna med något torrt, tråkigt, standardmässigt som "Varmt det var igår.." eller "Varför måste man gå på så mycket möten?"  Du dör sakta inombords.

2. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker det där två som du vet är otrogna mot sin respektive står bredvid maskinen och ser kärvänliga och kuttriga ut.

- Här är det viktigt att försöka agera naturligt. Men var ändå tydlig med att du uppfattat situationen, det vill säga att du liksom alla andra kollegor vet om deras förhållande. "Hej, ni som brukar knulla i arkivrummet, när var nästa avdelningsmöte". "Jag brukar ta mjölk i kaffet, mjölk som inte ska förväxlas med det du med jämna mellanrum sprutar in i Maries buk. Bara vanlig mjölk alltså. Vilket väder vi fått förresten.."

3. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker att den är borta.

- Släng dig på golvet där kaffemaskinen står "Här ska den stå. HÄR HÄR HÄR!!" Förstärk gärna orden med ett yvigt kroppsspråk. Engagemang och passion på jobbet uppskattas.

4. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker att den brinner. 

- Släck den INTE. Låtsas istället inte om att den brinner. Att brusa upp inför en ovan situation är ett tecken på svaghet. Prata om vädret istället.

5. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg då du upptäcker att den börjar bölja och se halvt genomskinlig ut. 

- Antagligen hallucinerar du. Men gör du inte det är risken att kollegorna tycker du är konstig som inte kommenterar den märkliga situationen. Säg något i stil med: "Det här var en märklig situation som jag inte varit med om tidigare". Antagligen beror det dock på ditt drogintag, vilket kan vara läge att ta upp om du får dåligt gensvar på första frasen. "Konstigt att man kan se väggen genom kaffemaskinen idag. Eller så är det jag som bara hallucinerar på grund av allt E jag satt i mig för att dämpa  all tristess och meningslöshet jag känner i mitt liv."

5. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg att rummet är borta och du är påväg in i din toalett hemma. Du är naken. Lägenhetens väggar är täckt av bibelcitat och pentagram. Glöm kaffet och låtasas som ingenting. Du har inget jobb, du är knarkare eller galning och antagligen både ock. 

-Du har inget jobb och behöver således inte känna till kontorsetiketten.

6. Du är på väg mot fikarummets kaffemaskin med kaffekoppen i högsta hugg. Du har runkat (kanske i din bod) precis innan. 

- Nämn inget om det för kollegorna som är samlade i kafferummet. Det där med självtillfredsställelse är nämligen lite tabu att tala om på fikarum i vårt land.