Snygg på Quizkampen

Har fått en fix idé om att skriva något om attraktion och Quizkampen. Idén slog mig när jag kom på mig själv bli lite 'småkåt' på vissa man spelade mot enbart baserat på kombinationen namn och avatar. Ett sådant figurerat exempel är att en slumpvis motståndare kommer upp på min skärm som heter Sanna_92 och har denna avatar. Är det då inte mänskligt att bli en smula eggad så säg? (Som heteroman alltså).



Hur som helst, det naturliga första steget var att göra lite research i ämnet medels googling. Har några träffats via Quizkampen exempelvis? Självklart visste jag redan innan att svaret är ja. Finns det ett forum någonstans så använder människor (män åtminstone) det som en möjlighet till samlag. Hittade hur som helst denna artikel (http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/sex--relationer/latt-att-trampa-snett-i-jakten-pa-en-perfekt-partner/) i ämnet där det i en bisats nämns att folk har träffats och blivit tillsammans genom att de inlett sin relation på Wordfeud eller Quizkampens chatt.

En annan sak som slog mig var hur värdelösa tips. Fattar man inte att öka utfallet genom att träffa nya människor sen undvika stel stämning är det inte relationskurs man behöver. Då är det istället en kurs i sannolikhetslära som behövs.

Nu kom vi ifrån ämnet, Quizkampen. Har kanske inte så mycket mer att tillägga. Egentligen var det väl upphovet till detta inlägg bara en uppdämd känsla av att vilja erkänna något som delvis kan fylla en med skam, det vill säga att bli attraherad av grafisk minibild på en frågesport-app. Med eftertanke tänker jag att det är en ögonbrynshöjare att eventuella läsare INTE kommer reagera på det märkliga i min attraktion. Eller är det märkligt? Den postmoderna* tolkningen säger att vi alltid skapat oss sexuella 'ikoner' som i given kontext signalerar hög attraktion.Vi säger så eftersom det får mig att framstå som ett offer för den tid jag lever snarare än något annat. Och det kära läsare, är något jag faktiskt kan leva med.

En naturlig följdfråga som man kanske ställer sig är om jag vågat ta steget att ta kontakt i sexuella syften via Quizkampen själv? Nej, mitt överjag tar i vanlig ordning över och säger till mig att inte vara någon kufig figur som tar alla tillfällen i akt att göra närmanden. Kanske borde jag ta mod till mig ett sådant? I och med denna publikation kan jag se det som ren research och på så vis övervinna min skam inför det.

*) Om jag tolkat begreppet rätt. Dags för en djupdykning i Foucaults tankevärld månne?