Att dö i fel lägen

Innan vi går in på döden; svaren strömmar ju inte in direkt på läsartävlingen. Exakt NOLL svar har kommit in. För få läsare? Nej, så kan det väl inte vara. För svår uppgift? Ja, vi säger det och utökar tidsfristen för tävlingen tills vidare. Men varning är utfärdat för att det fina priset, äran, snart brinner inne. Nu till dagens ämne:

I filmer och andra berättelseformer, som ju är det absolut vanligaste förmedlaren av dödsögonblick för gemene man känns alltid ögonblicken väntade, nästan planerade och som att de inblandade, i synnerhet den döende själv, har kontroll över situationen. I verkligheten är det ingalunda så. Här kan döden komma när man minst anar det. Du kanske sitter där på ditt möte och tänker: "nu skulle det vara gott med en kaffe" och PAFF! Du är död. Borta, gone, finito ("PAFF" förresten, snarare en ljudlös gräns in till det obeskrivliga ingenting). Jag tänker ofta på det, att jag om en sekund, rent teoretisk kan vara död, borta. När jag tänker vidare på det vore på något sätt ironiskt om jag dog i precis det ögonblicket. På något sätt vore detta det mest oväntade tillfället. Men det finns andra tillfällen då man gärna inte, om man får välja, tror jag, man vill undvika att dö. Här följer några sådana situationer:

1. Du sitter på toa. Du gör nummer två och du gör det ordentligt.
-Jag vet vad du tänker "Elvis". Man kan tänka positivt och se det som ett kungligt sätt att dö (Du vet Elvis Presley, The King, ja.. du fattar). Men ingen kan ju tycka att det är i den positionen man vill ta sin sista suck samt den bild som antagligen kommer etsa sig fast i minnet hos de som hittar en. Åtminstone jag har inte sett bilder från denna aktivitet som vanligt förekommande som profilbilder på de otaliga dejtingsiter jag besökt genom åren (förutom de med specifikt den inriktningen). 

2. Sverige spelar final i fotbollsvm och har chansen att ta hem guldet om man räddar en avgörande straff. 
-För de som någon gång hyst någon som helst behållning av att se på idrott är detta självklart. Man vill ju såklart se hur straffen går, sen kan man dö (lycklig eller olycklig).

Det sista du ser, om det vill sig illa.

3. "Och Palmes mördare är.." 
- Kommentar överflödig

4. Du skriver dina memoarer och får plötsligt för dig under en tid av tristess att hitta på ett kapitel, helt taget i luften, bara för att. Du kallar kapitlet "Pedofiltiden". Du brer på ordentligt och spar inget för fantasin. 
-Kanske inte det vanligaste situation man befinner sig i strax innan man dör. Jag skulle till och med kunna tänka sig att andelen som i skrift svartmålar sig själv å det grövsta precis innan personen dör är statistisk försumbar. Men en ack så olycklig stund att dö i.. 

5. Du sitter på det flygplan som är på väg att störta. Samma flygplan som du en timme tidigare skämtsamt dömt ut som icke flygdugligt i kön till gaten. Du ska precis säga, "vad va det jag sa".
-Tillfredsställelsen i att få yppa de där fem magiska orden kan få döden, om den hindrar dig från att uppleva detta, att kännas om möjligt än mer skrämmande.

6. Du är på väga att slänga dig för att hamna mellan presidenten och attentatsmannen för att stoppa pistolkulan som är på väg att avfiras mot din älskade landsfader. 
-Presidenten död och så är du. Din död är meningslös.

7. Du är en rätt känd människa. Det där september 2001. Du hör något om att flygplan har störtat in i World Trade Center.
-All den kändisskap du jobbat upp förgäves. Glöm dessutom allt vad post mortum-hype heter.