Liten tuva välter ofta stor last - en analys

Ni känner alla till ordspråket i rubriken? För de som inte gör det kommer här en kort sammanfattning (övriga kan hoppa över kommande stycke):

Ordspråkets huvudtes är att en liten tuva (man får anta att det liten syftar till det storleksmässigt) ofta välter stort lass.

Jag fastnar direkt för valet av ordet "ofta" (välter stort lass). Vad som åsyftas här lämnas till stora delar öppen för tolkning. Sker det "ofta" i tid? Lägger man ihop hela mängden tuvor som finns i världen så kan man nog säkert skriva under på att det någonstans i världen välts något som kan betecknas som stort lass av en liten (vad det nu innefattar) tuva i så pass tätt intervall att det kan betraktas som "ofta". Menar man däremot att en individuell tuva ofta välter stort lass finns det inget som helst belägg för att detta stämmer. Låt oss säga att det finns 200 000 000 000 små tuvor i världen och låt oss vidare säga 300 000 000 stora lass i världen innebär det att om en majoritet av tuvorna skulle betecknas ofta välta, säg en gång per månad så skulle varje lass vara tvungen att välta i genomsnitt 15 ggr/sekund. Nej, det rör sig nog om slarvig formulering.. Man borde istället lite mer korrekt kunna formulera det hela så här:
"Världens total bestånd av tuvor med en storlek mindre än 1 dm^3 välter gemensamt stora lass (minst 20kg) med hög regelbundenhet." 

Inte lika slagkraftigt kanske. Men korrekt.

Pipa i framtiden

Jag har en bekännelse att tillkänna ge (säger man så? Jag får känslan av att det är lite av en tautologi att använda 'bekännelse' och 'tillkännage'): Jag snusar. Då menar jag inte 'snusar' som i att jag snusar två dosor om dagen. Mer handlar det om en halv dosa i veckan i något slags snitt. Fördelen med snus jämt emot många andra tobaksintagningspreparat är frånvaron av rök. Rök som snart är förbjudet i hela världen. Nackdelen är frånvaron sexuella och kulturella fördelarna rökning ger. Visst, jag har en gång i snusbristens Berlin fått till ett ligg just tack vare att jag var försedd med snus. Men jag gissar att min utputande 'bonnläpp' i förföringssammanhang förhindrat potentiella ligg att ske i betydligt större utsträckning. Snuset ger 'liggminus' skulle man kunna säga. 

Men jag förstår kvinnorna (som det handlat om hittills i mitt fall när det kommer till sexuella partner): Det är fasen inte vackert. Jämför det med piprökning. "Men det är ju bara gamla gubbar som Hemingway som röker pipa!" säger ni. "Fel" säger jag. Se här nedan. Ett koppel unga och hippa människor som röker just pipa. Jag ska börja röka pipa i framtiden. Gäller bara att våga.. Frukterna jag skörda är sexuellt attraherade attraktiva kvinnor. Jag kommer inte gå att motstå förutspår jag. Om jag bara vågar.

Jag funderar på hur Pipan kommer utvecklas i framtiden.. Kanske kommer den att utvecklas på som enligt bilden nedan. Det vill säga man kan välja sitt favoritobjekt, i 3D! Som Pipa!! I och med att 3D-skrivarna blir billigare och billigare också förutspår jag att denna form av pipa 'custom'-pipan kommer brukas av 80-90% av befolkningen. Åh, herregud vad det kommer idkas samlag..

FAan, vad coolt!

1 blogginlägg, 10 tweets

Tänkte, hur tråkigt och ointressant det är för andra eventuella läsare än jag själv staka upp en strategi för att framför allt få nån jävla ruljans på det här (skrivandet alltså). Min övergripande strategi är att låta kvantitet gå före kvalitet till en början. Få ett flyt, ett arbetstempo är just nu extremt mycket viktigare än den eventuella kvalitetshöjning lite mer eftertänksamhet skulle innebära. Så här tänkte jag:

- Ett blogginlägg om dagen. Här handlar det nödvändigtvis inte om att publicera något, utan att det är just att jag skapar något slags verk (oberoende av verkshöjd, som jag gissar i de flesta fall blir låg).

- 10 tweet per dag. Borde vara lättare att spy ur mig. Tror jag börjar med detta imorgon. Just nu har jag 20 min kvar av detta söndagsdygn att haspla ur mig sju tweet. Borde väl iofs gå..

*Skiter i detta och börjar mitt nya liv med ett publicera detta inlägg och skriva 7 tweets innan midnatt*

Chatthumor

Snapschatt

Chatt Noir

I vilken stad tänker man igenom vad man skriver både en och två gånger?

Chattanooga (http://sv.wikipedia.org/wiki/Chattanooga)

Förlåt.

Inlägg #100

Detta är alltså bloggens 100e inlägg, sådär fem år senare. En lång sporadiskt, fragmentarisk resa har det varit med många lösa trådar. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att gå igenom de projekt jag föresatt mig att göra under denna 'resa'.

Betygsätta raggningssituationer: Mja. Döfött redan från början. Var nog bara ett fåfängt humble brag från min sida efter en sexuellt lyckad festival 2009.

Skaffa bloggvänner: Halvhjärtat. Svårt i och med den avtagande 'trenden' att blogga. Bloggar ses numera som publiceringsverktyg än något annat. Och de kommentarer som möjligtvis skriv, handlar närmast uteslutande relaterat till inlägget i fråga (vilket är helt i sin ordning).

Att vara aktiv på flashback: Skapade ett konto och var under en tid på sommaren 2010 något aktiv. Sen, tja.. Tröttnade jag av någon anledning. Ett projekt jag dock kan tänka mig återgå till, med tanke på den genomsnittliga kvaliteten på de 20 inlägg jag skrev. Rörde med främst relationer, raggning och sex. Speglar denna tid i mitt liv väl.
Dos&donts: Mja. Lite gjort va? Blev ett halvroligt inlägg med försök/försök inte gällande familjefotografering.

Få kontakt med 'nyandliga' personer: En värld som egentligen borde vara ett öppet mål för min typ av 'ironisk satir'. Men måste erkänna att jag gått bet där. Jag fick ett mail från något slags medium som svarade på en fråga jag ställde om hur jag ska få fler besökare till bloggen. Tyvärr fanns det inget i övrigt humoristiskt att trycka på i det hon skrev (hens 'ironisera'-radar lär gått på när hen läste mina mail). Sen fick jag inte mer svar från henne. Trots att jag ansträngde mig så pass att jag till och med ringde in och talade in på mediumets telefonsvarare.

Detta plus projekt i skisstadiet i mitt huvud som helt fallit i glömska. Kan för min själv inte komma på dessa gällde.

Tyvärr inte många projekt man så att säga skulle "hänga i julgranen". Infall som kanske i många fall skulle tänkts en eller två gånger på innan de ens nämndes här. En sak som däremot slår mig när jag gått igenom samtliga inlägg här: Gillar den självbiografiska tonen från bloggens tidiga år. Mer berättelse, något att hålla fast i för läsaren. Inte bara stapling av ord, skämt, iakttagelser, bilder. Nej. Mer sammanhang, sammanhängande.