Jag har en bekännelse att tillkänna ge (säger man så? Jag får känslan av att det är lite av en tautologi att använda 'bekännelse' och 'tillkännage'): Jag snusar. Då menar jag inte 'snusar' som i att jag snusar två dosor om dagen. Mer handlar det om en halv dosa i veckan i något slags snitt. Fördelen med snus jämt emot många andra tobaksintagningspreparat är frånvaron av rök. Rök som snart är förbjudet i hela världen. Nackdelen är frånvaron sexuella och kulturella fördelarna rökning ger. Visst, jag har en gång i snusbristens Berlin fått till ett ligg just tack vare att jag var försedd med snus. Men jag gissar att min utputande 'bonnläpp' i förföringssammanhang förhindrat potentiella ligg att ske i betydligt större utsträckning. Snuset ger 'liggminus' skulle man kunna säga.
Men jag förstår kvinnorna (som det handlat om hittills i mitt fall när det kommer till sexuella partner): Det är fasen inte vackert. Jämför det med piprökning. "Men det är ju bara gamla gubbar som Hemingway som röker pipa!" säger ni. "Fel" säger jag. Se här nedan. Ett koppel unga och hippa människor som röker just pipa. Jag ska börja röka pipa i framtiden. Gäller bara att våga.. Frukterna jag skörda är sexuellt attraherade attraktiva kvinnor. Jag kommer inte gå att motstå förutspår jag. Om jag bara vågar.
FAan, vad coolt! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar