onsdag 8 oktober 2014

Samyang Ramen

Efter mitt omtyckta inlägg om kontorsetikett som följde mitt kritiserade inlägg om runkbod  har vi (jag) fått in många läsarreaktioner till redaktionen (min mailbox). Frågorna handlar mycket om att berömma kunskaperna inom etikettens värld. Men även konkreta etikettsfrågor. Därför tycker jag nu det är på sin plats att försöka (så gott jag kan) bena ut några av de vanligaste frågeställningarna. Håll till godo!

När jag ska gå på tunnelbanan är det alltid en massa människor som är i vägen som av någon konstig anledning bestämmer sig att jag ska ska AV tunnelbanan just när jag ska gå på. Hittills har jag nöjt mig med att grymta, sucka och en bra dag blänga på dessa individer. Inget verkar dock göra någon större skillnad. Ska man 'låta nävarna' tala?  //Suck och stön

 Svar: Enligt svensk lag får man inte ta till mer våld än vad situationen kräver. I det här fallet är det ju uppenbart en så kallad gråzon då de mötande avstigarna ju faktiskt hindrar din frihet. Mitt tips är, om du har råd att ta ett eventuellt skadestånd och tid att driva fallet smälla till och försöka få ett prejudicerande domslut i frågan. Sen kan man ju undra varför de inte bygger utgångslösa tunnelbanetåg. Då hade ju problemet varit ur världen.

Jag har just börjat på ett nytt jobb (Skattekontor). Till min fasa (pryd som jag är) upptäckte jag snabbt att alla mina kollegor jobbar i bar underkropp. Ska jag kommentera det? När är i så fall rätt läge att göra det? //Taxman
Svar:  Knivigt. Att direkt gå på med raka så personliga frågor kan upplevas påstridigt även hos den mest hårdhudade. Jag skulle istället föreslå att du försöker smyga in ämnet. Exempel:
- "UNDERBART kaffe. Verkligen under *konstpaus* bart. Därunder kan det verkligen vara bart ibland *tihi*"

- "Känner att vissa på företaget inte har tillräckligt på fötterna för att uttalas sig i den frågan. Inte tillräckligt på benen eller framför allt runt könet heller."
- *låtsas slå i något* "Kuken och fittan vad det gjorde ont! Konstigt att just de orden kom ur mig när jag slog mig.. Kan det bero på vad jag ser mycket av här på kontoret?"

Min dotter har träffat en s.k. entreprenör och jag och frun har bjudit hem dem på middag nu på lördag. Vad bör jag tänka på? Jag menar framför allt vad som funkar i matväg?  //Småstadslars
Svar: Inget och allt funkar eftersom entreprenörer lever av tanken på sin egen förträfflighet. Skämt och sido. Men ska du ändå servera hen något föreslår jag inget enkelt. De hatar verkligen att man utstuderat försöker att 'inte vara märkvärdig'. Inte korv med bröd alltså. Eller fattiga riddare. Eller snabbnudlar (Samyang Ramen (hur goda den kryddstarka varianten än må vara)).


Inget att bjuda din dotters respektive på första gången du träffar denne. 
Inte om hen är entreprenör vill säga.

Jag har byggt en runkbod på mitt kontor. Utan att jag avslöjat vad det är tror jag de regelbundna ljuden och skakningarna från den när jag befinner mig i den fått mina kollegor att 'ana ugglor..'. Vad ska jag göra? Vara öppen med det? Att göra sig av med det är inget alternativ. //a´lea iacta est
Svar: Förstår att man i din situation inte kan se det som ett alternativ att göra sig av med den. Och du kommer säkert hata mig nu men jag måste ändå tillstå att det faktiskt är extremt olämpligt, vansinnigt och rent av olagligt att ha ett bygga en bod vars enda syfte är för dig att kunna onanera på arbetstid. Om det, vilket jag förmodar det är, mitt inlägg om att bygga en sådan som inspirerat dig ber jag dig titta på underrubriken till denna publikation: "Någonstans i gränslandet". Det innebär att den, gränsen alltså, ibland passeras.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar