Identitet och landmassor (och vatten som skiljer dessa åt)

Vem är jag, egentligen? Den kanske till synes pubertala frågan har bearbetats i mitt huvud sen för några dagar sedan när jag läste denna artikel på Aftonbladet där det enligt nya fakta framkommit att Södertörn-Nacka är en ö. En ö som jag råkar vara bosatt på. Det innebär alltså att jag numera är öbo. Smaka på den! Öbo..

"Min" ö

En om inte hisnande tanke så åtminstone en som någonstans förändrar hur jag ser på mig själv. Man kanske lätt tänker tanken att om teknikalitet som att en kanal (Södertälje kanal) nu räknas som vatten som avskiljare av landmassa (dvs mig från fastlandet) kan ha så stor påverkan på mitt själsliga liv, måste det handla om väldigt mentalt skör individ? Om det nu är så någon som tänker i dessa banor, vilket jag inte på något sätt utesluter när det gäller fastlänningar. Snarare är det väl i deras fall väldigt troligt att just så är fallet.

Men vilka är då dessa fastlänningar, att presentera sina inskränkta fördomar som fakta? Fakta som de på andra sidan vattnet inte på något sätt har minsta möjlighet att känna till. Vad vet de hur det är att leva fri och med den friska brisen som evigt bränsle för den fria tanken? Snarare är det väl de och deras översittarmentalitet som är något som verkar komma med modersmjölken hos folk på fastlandet. Kan det vara den friska brisen från det omgivande vattnet (från alla håll) som gör att vi här på ön inte hänfaller oss till att göra sådana utsagor om människor vars känsloliv man inte kan ha någon som helst kunskap om? Jag utger mig inte för att veta något om det men det sunda förnuftet säger att det knappast kan vara bra för varken kropp eller själ att leva instängd landmassans obönhörligt stillastående luft.

Att jag tidigare inte kunde se mig som öbo (vilket jag fram till för ett par dagar sedan rent tekniskt inte heller var) var snarare det som gjorde mig splittrad och osäker. Nu är jag hel. Jag förstår nu varför jag agerar som jag gör och tänker som jag gör. Tack Södertälje kanal tack SCB för att ni hjälpt mig förstå vem jag egentligen är, det vill säga öbo. Europé och svensk absolut. Men framför allt öbo.

Vi öbor håller ihop i vått och torrt (framför allt vått), som synes.