Befinner mig på landsbygden för tillfället. Något med det, kanske tystnaden, brist på människor, eller vad det än är här ute tar död på min kreativitet och inspiration. Visst har alla de nämnda sidorna sina fördelar, men jag tycker verkligen det ska bli skönt att snart återvända till mer civiliserade delar.
Jag hörde att det mitt i lågkonjukturen rådde högkonjuktur bland landets utomhusscener, det vill säga sådana scener som visar utomhusrevyner. Ett bra exempel på en sådan scen är Vallarnas friluftsteater i Falkenberg där det på 2000-talet(!) satts upp föreställningar som Bröstsim och gubbsjuka, Snålvatten och Jäkelskap samt Brännvin och Fågelholkar. Slutsatsen man kan dra är att buskisen lever i allra högsta grad i dagens Sverige. Man kan till och med säga att den är inne. Eftersom jag i princip aldrig tidigare förkovrat mig i denna konstform tog tillfället i akt att göra det ikväll, när jag passande nog befinner mig på landsbygden. Efter ett antal genomtittade klipp måste jag dock besviket konstatera fakta: Det är lika förutsägbart, platt och de flesta skämt bygger på referenser till en avlägsen tid, någonstans från första halvan av förra århundradet. Synd! För jag hade gärna viljat gå lite mot strömmen (jämfört med den omgivning jag lever i) och gillat buskisen på något sätt. Men det går bara inte. Inte baserat på det jag sett hittills* allafall.. Avgör själva:
*) Bästa sättet att få se buskisklipp är att på youtube söka på kungarna av buskis: Stefan och Krister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar